Gräs

Nu är det dags. Jag har faktiskt inte gjort det än i år. Det är väldigt varmt ute, men det ska inte hindra mig från att snagga gräsmattan lite. Grässtråna är rätt långa nu. Jag ska kapa dem, deras stolthet. Jag kommer för fasen svettas ihjäl där ute, men det får det vara värt. Får gå in och ta en dusch sen. Skulle vara skönt att bada. Fast då måste jag ha skjuts och sällskap känner jag. Dusch får det bli. Synd.

/ShaShaa


LS8

Jag har inte tänkt på detta innan riktigt. Tänk förr, för några år sedan. Då var LunarStorm hur stort som helst. Alla var inne där. Folk snackade om det hela tiden, på sätt som; "jo men du vet det jag sa till dig på Lunar". Nu däremot är alla inne på facebook. Bilddagboken hade sin tid emellan där någonstans och är fortfarande rätt stort och det håller nog i lite mer i medlemmarna än vad Lunar gjorde. Man blir mer ständigt påmind om sina vänner på Bilddagboken, när dom lägger ut bilder vill säga.

 

Bilddagboken håller väl dock också på att minska i antal besökare, förmodligen. Facebook erövrar världen fortare än kvickt. LunarStorm ska läggas ner! Det är det jag inte tänkt på. Hur det kunde gå från en så enorm sida till att ha så få besök att det inte lönar sig att vara kvar. Tänk alla timmarna vi spenderade framför datorn och LunarStorm. Tänk alla vänner vi fick där. Tänk hur fort det gick att fylla sin kontaktlista på msn med LunarStorms hjälp. Vilken nostalgitripp jag genomför just nu.

 

Bara för det ska jag hänga järnet på LS8, LunarStorms uppföljare. Det blir nog inte så kul. Fast jag gör det för sakens skull tror jag. Jag gör det för tönten i mig, merparten av mig.

/ShaShaa


Linnéa

Hej, du är den enda som läser det här :P wiie

/ShaShaa


Den älskade Vuvuzuelan

 

Jag hittade en underbar filmtrailer om den av alla så älskade vuvuzuelan. Väldigt sevärd, hoppas filmen kommer på riktigt också!


Dunka Plåt

När jag trampade på min cykel mot Maxi innan, möttes jag vid ingången av en ganska ful syn. Där stod en bil och förde oväsen. En man satt i passagerarsätet och dunkade plåt. Han hade på så hög musik att bilens skramlande lät så högt att den överröstade den överdrivet höga musiken.

 

Han hade en beundrarskara på tre unga flickor, eller kanske ungefär 15-16 år gamla. Det syntes så väl att han försökte vara häftig framför dem.  Inte för att jag förstår detta på något sätt, men damerna verkade tycka om det. De stod och log och skrattade med honom efter den allra minsta av alla hans munrörelser. Jag tänkte dock inte mer på detta, utan jag spatserade vidare mot ingången.

 

Jag gick in, jag skyndade mig mot den närmsta genvägen, bort från barnkläderna, mot chipsen. Jag såg den där tanten som påstår att hon känner mig och alltid vill prata, jag undvek henne, jag slank smidigt in bland blöjorna och kom ut bakom henne. Jag fick tag i Estrellas cheese rings. I kön hamnade jag bakom en gravid kvinna. Jag gick ut precis bakom henne också och såg att tjejerna vid bilen var borta.

 

Den gravida kvinnan satte sig i bilen och kysste plåtdunkar'n. Så min fråga är, vad är han för ett jävla svin? Jag antar att han ska bli pappa och så håller han på så där. Fy!

/ShaShaa


Sågat och klart

Jag vet inte om ni har tänkt på det. Det här med mjölksyra. För det heter det va? Eller är jag helt ute och cyklar? Nej jag sitter ju här... (hihi). I vilket fall så förväntar jag mig kramp i armarna inom kort, det var rätt jobbigt att såga träd. Fast jag högg ju också. Då kan ni säkert fatta hur cool jag kände mig. När jag stod där med yxan i högsta hugg, hehe, hugg, hah.

 

I en ren extas av machokänsla så började jag hugga uppifrån istället, precis som när man klyver ved. Ni vet som i gamla filmer och för sådant där roligt folk som inte riktigt har fattat det där med arm- och fingerstyrka. Jag kom och tänka på att jag aldrig har velat hugga, eller ja, klyva ved på det sättet. Jag har varit lite skraj eller något, men jag kom inte på varför jag hade varit det. Tills jag råkade missa lite, jag mer nuddade bara trädet och högg förbi det och högg av mitt ben. Det blödde som bara den och där låg mitt ben en bit bort. Min sjuka armstyrka hade slungat i väg det 28, 6 mil i riktning nordöst. Till Gnesta. Ni kan ju tänka er hur jobbigt det var när jag fick hoppa på ett ben för att hämta det.

 

Nu sitter det i alla fall på sin plats igen. Jag har precis duschat och funderar på att slå Robin en signal. Se om han vill se på resten av fotbollen med mig. Det blir spännande att se om han godtar det. Fast i och för sig, nu har jag ju er som vittnen här. Ni kan ju förfölja honom iklädda kanindräkter om han, Gabbe och Arvid nekar mitt umgänge. Precis som i det där nya programmet med Alex Schulman som programledare.  Fan vad kul!


RSS 2.0