boojan.

Jag skriver detta i denna väldigt sena timme för att jag tänkte skriva det tidigare idag. Då stördes jag av ett gäng i mitt rum som skrek och svor och sådant. Jag stängde dörren så att inte pappa skulle undra vad jag umgås med för folk. I alla fall kom jag hem från nattpremiären av den sista Harry Potter-filmen nu. Den var bra, tycker jag. Just magin och den där mystiken gör att jag gillar dom filmerna. Däremot brukar jag vara skeptisk till filmer med konstiga krafter. Förutom spöken och sådant då. Himla bra grejer! Jag är pigg, så jag skriver det jag tänkte skriva innan jag blev well störd.

Vi fick studentkatalogen på posten idag. Jag öppnade den och kollade igenom alla små bilder från skolan under studentdagen. Då fick jag syn på den här bilden på mig och Viktor.


Jag vet inte riktigt vad jag gör. Glad ser jag verkligen inte ut att vara. Snarare rent av hatisk. Som att jag försöker säga fotografen ett sanningens ord om vad som händer när någon tar kort på mig. Förmodligen skadade jag honom aldrig ändå. Förhoppningsvis hade jag märkt det.

Sen kollade jag in vår klassbild och där finns det väl egentligen inte så mycket att säga. Det syns tydligt att jag inte var glad att ta studenten. Nej, jag verkar mest bara deprimerad.


Jag ser riktigt sur ut. Tidernas mest deprimerade student ser jag ut som. Det är rätt kul faktiskt. Den enda bilden jag ser glad ut på är bilden från balen, men den lägger jag inte ut här. Då förstörs ju hela inläggets allvarliga karaktär.