boojan.

Igår kväll hade jag en sådan där kväll när jag kollar på massa Beatles klipp och om när John Lennon blev mördad och grejer. Hur resten av Beatles reagerade på det och sånt. Lyssnade på låtar som skrev till minne av John. Jag vet inte varför jag gör det, jag blir bara deprimerad. John Lennon var, han är gud. Paul McCartney är lika bra han. Tillsammans skulle dom kunnat ha bildat en egen polyteistisk religion som jag med glädje hade blivit en del av. Det är så sorgligt i Here Today med Paul McCartney. När han sjunger "You would probably laugh and say that we were worlds apart", där blir jag riktigt nere. Det är så fel alltihopa. Jag hatar Mark David Chapman, det bara är så.