Håltimma

Nu gick jag upp imorse med en skoldag timmarna framåt. Sen visar det sig att vi inte hade någon lärare på engelskan. Sen kom jag då hem igen och nu sitter jag här i min ensamhet. Claes åkte hem till sig för att spela Ayon. Jag förstår mig inte på varken Ayon eller WoW.

 

Precis nyss hörde jag ett skrapande metalliskt ljud. Typ som om det kom från utanför mitt fönster. Även om det är gräs där. Det gick en illning längs ryggraden. Jag satt helt stel med munnen på ett sådant sätt att alla skulle anta att jag försökte säga:"Jag är en häst". Sen vinklade jag mina hästöron utåt, då hörde jag det igen.

 

Ja i alla fall, bli inte förvånade om detta är mitt sista blogginlägg. Skrapande metalliska ljud är inget att leka med.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0