boojan.

Jag hänger inte med. Tiden går så fort, dagar flyger förbi. Jag har ingen aning om hur jag kan ha roligt ibland, men det kan jag och jag är säker på att det är så du vill ha det. Du vill att jag ska vara glad, inte sant?

Jag vet inte hur, men det har gått elva år nu, idag. Elva långa år och jag har klarat det.

Om 16 dagar fyller jag 17. Senast du såg mig var jag bara fem. Fast jag vet inte, du kanske ser mig hela tiden. Eller kanske bara dom tillfällena när jag hälsar på? Som idag?

För elva år sedan. Det var inte ens en tredjedel av mitt liv. Då fanns du fortfarande, du andades, du gick, du levde. Jag saknar dig, något ofattbart ibland. Som nu.

Jag minns knappt hur det är att ha en mamma. <3